Det mesta av julen är överstökad nu och det känns riktigt bra. Tomten var en elak j-vel och plastgranen har börjat barra.
Inga tårar som fallet på min kind i år, men i kväll känner jag mig lite nedstämd o ledsen.
Har i alla fall suttit o pillat med nya o gamla bilder hela dagen. En del är jag mer nöjd med än andra. Jag tycker själv att det fattas något, men kan inte riktigt sätta fingert på det. Får fortsätta plåta, testa nya vinklar, andra o olika motiv och kanske sen klura ut lite fler finesser i mitt redigeringsprogram.
I dag har det varit en fruktansvärt tråkig dag. När jag drog upp persiennerna i morse så såg hela himlen ut som ett tonat gråfilter. Snön är nästan helt borta nu. Grått o trist men ännu inget regn som fallet, så jag antar att man får vara glad för detta lilla.
I morgon är det måndag igen och det är dags att åter igen försöka tjäna ihop till sitt levebröd. Vädergudarna spår bättre väder här i början på veckan, men vad hjälper det när man är på jobb från morgon till kväll.
Suck, pust, stånk o stön.
Tänkte eventuellt ta med kameran till Lund någon av dessa dagar och ta lite kvällsbilder. Har ännu inte fått riktig kläm på tekniken här. Kan ju vara läge att träna lite på det nu.
Lite, eller kanske inte sååå lite, bilder har jag lagt ut på min blogg, mest för att minnas tillbaka att vi haft vinter här i år om än bara för några få dagar. Visst är det fint så länge det varar. Men när plusgraderna slår till, regnet kommer över en och snö blir till slask är det inte lika kul längre.
Så titta o njut för nu är det slut för denna gång.
Tjingeling
söndag 27 december 2009
måndag 21 december 2009
Måndagen den 21 december
I dag är det dagen efter igår. I går var en alldeles underbar dag. Med kameraväskan på ryggen lämnade jag hemmet med ett besked om att jag bara skulle vara ute en stund.
En stund blev till 4 timmar. Jag gick en lång, lång promenad mot Billebjer o tillbaka igen. I det första skedet när jag passerade förbi de öppna fälten, fascinerades jag av allt det vita omkring mig. Det gick inte att urskilja vad som var himmel och vad som var jord. Träd o hus blev liksom svävande på ett lustigt sätt.
Trots att termometern hemma visat på minus 2 grader så kändes det inte kallt.Tvärtom så tyckte jag att det var riktigt skönt. Gator och annat var inte plogade så man fick verkligen jobba sig fram igenom snön.
Väl i Billebjer började så snön att falla så sakteliga för att sedan bara vräka ner. Man kunde knappt se vägen framför sig men likväl tyckte jag att detta var häftigt. Eftersom man gått här på samma väg så många gånger förr, så är man ändå förundrad över hur ett landskap kan förändras från den ena årstiden till den andra.
Väl i Dalby igen så blev det uppehåll, och det klarnade betydligt. Fick då se solen när den var på väg ner och då himlens nyans växlade från tidigare nästintill vit, till en lila - rosa himmel.
När solens strålar träffar den kritvita och orörda snön, kan det stundom se ut som kristaller. Så oerhört vackert. Tänk vad man får se och uppleva mycket fint när man går iväg med sin kamera på magen till en planerad utflyktspunkt eller bara på måfå.
Att köpa mig en kamera var nog det bästa jag någonsin gjort. Jag bara älskar att få fotografera. Att sen få dela bilderna med de som vill se är också något som för mig känns riktigt bra.
Tjingeling för denna gång
En stund blev till 4 timmar. Jag gick en lång, lång promenad mot Billebjer o tillbaka igen. I det första skedet när jag passerade förbi de öppna fälten, fascinerades jag av allt det vita omkring mig. Det gick inte att urskilja vad som var himmel och vad som var jord. Träd o hus blev liksom svävande på ett lustigt sätt.
Trots att termometern hemma visat på minus 2 grader så kändes det inte kallt.Tvärtom så tyckte jag att det var riktigt skönt. Gator och annat var inte plogade så man fick verkligen jobba sig fram igenom snön.
Väl i Billebjer började så snön att falla så sakteliga för att sedan bara vräka ner. Man kunde knappt se vägen framför sig men likväl tyckte jag att detta var häftigt. Eftersom man gått här på samma väg så många gånger förr, så är man ändå förundrad över hur ett landskap kan förändras från den ena årstiden till den andra.
Väl i Dalby igen så blev det uppehåll, och det klarnade betydligt. Fick då se solen när den var på väg ner och då himlens nyans växlade från tidigare nästintill vit, till en lila - rosa himmel.
När solens strålar träffar den kritvita och orörda snön, kan det stundom se ut som kristaller. Så oerhört vackert. Tänk vad man får se och uppleva mycket fint när man går iväg med sin kamera på magen till en planerad utflyktspunkt eller bara på måfå.
Att köpa mig en kamera var nog det bästa jag någonsin gjort. Jag bara älskar att få fotografera. Att sen få dela bilderna med de som vill se är också något som för mig känns riktigt bra.
Tjingeling för denna gång
fredag 18 december 2009
Torsdagen den 17 december 2009.
Det är en krispig vinterdag i mitt lilla Skåne. Snön ligger vit i skog o mark. Det är kallt i luften och vinden ligger på. Det gäller att klä sig ordentligt när man som jag ska till havet och fotografera.
Jag är inte riktigt återställd från min förkylning än, så egenligen borde jag väl kanske inte gett mig ut alls. Men jag vill ju såååå otroligt gärna passa på nu, när snön äntligen är här och för att jag vet att det kanske inte varar för så länge.
Men vid havet var det riktigt kallt. Snön den yrde med vindens hastighet och dess mjuka, blöta flingor träffade mitt ansikte gång på gång. Fingrarna blev snabbt stela av kylan och vantarna åkte av och på i flera omgångar. Försök stå o göra inställningar på kameran med en tjock tummavante på handen. Snudd på omöjligt.
Jag fick i alla fall skjutit av några bilder och även om ingen av desamma riktigt blev som jag ville ha dem eller kanske hade förväntat mig, så har jag i alla fall förevigat vintern 2009.
Svårt hitta på något bra ställe att åka till, då jag inte är så berest egentligen och då jag dessutom saknar tillgång till bil. Allting måste planeras så noga när man ska åka buss o tåg. Tider ska stämma och det får inte ta för lång tid att komma fram. Vi är trots allt i december månad och antalet soltimmar på dagen är egentligen för få.
Så, what to do? Man får helt enkelt göra det bästa av sin situation och försöka finna det vackra som ändå finns här runtom en och ibland nästan ända inpå.
Nu är det helg igen och det har spåtts kaaaallllltttt väder. Får se vilket humör man vaknar på i morgon och om man känner för att gå ut o fota igen.
Till dess ha det så bra.
P.S ännu en gång stort tack till Åsa o Peter som lämnar så fina kommentarer i min blogg D.S
Jag är inte riktigt återställd från min förkylning än, så egenligen borde jag väl kanske inte gett mig ut alls. Men jag vill ju såååå otroligt gärna passa på nu, när snön äntligen är här och för att jag vet att det kanske inte varar för så länge.
Men vid havet var det riktigt kallt. Snön den yrde med vindens hastighet och dess mjuka, blöta flingor träffade mitt ansikte gång på gång. Fingrarna blev snabbt stela av kylan och vantarna åkte av och på i flera omgångar. Försök stå o göra inställningar på kameran med en tjock tummavante på handen. Snudd på omöjligt.
Jag fick i alla fall skjutit av några bilder och även om ingen av desamma riktigt blev som jag ville ha dem eller kanske hade förväntat mig, så har jag i alla fall förevigat vintern 2009.
Svårt hitta på något bra ställe att åka till, då jag inte är så berest egentligen och då jag dessutom saknar tillgång till bil. Allting måste planeras så noga när man ska åka buss o tåg. Tider ska stämma och det får inte ta för lång tid att komma fram. Vi är trots allt i december månad och antalet soltimmar på dagen är egentligen för få.
Så, what to do? Man får helt enkelt göra det bästa av sin situation och försöka finna det vackra som ändå finns här runtom en och ibland nästan ända inpå.
Nu är det helg igen och det har spåtts kaaaallllltttt väder. Får se vilket humör man vaknar på i morgon och om man känner för att gå ut o fota igen.
Till dess ha det så bra.
P.S ännu en gång stort tack till Åsa o Peter som lämnar så fina kommentarer i min blogg D.S
söndag 13 december 2009
Söndagen den 13 december 2009.
Lucia. Vaknade tidigt i morse o satte mig framför tv:n med en kopp kaffe, tände mina ljus och satte på tv:n för att se o njuta av årets lucia. Precis som vid alla andra år så blir jag lite sentimental när jag hör dessa vackra sånger framföras av änglaliknande väsen.
Vädret utanför var precis som på lördagen, strålande fint. Nästan ingen vind alls o solens strålar letade sig fram bakom molntäcket om än bara för några få timmar. Men det gäller att ta tillvara på även de kortaste stunder, så jag har i helgen begett mig ut o fotograferat ännu en gång. På grund av min hälsa, dvs förkylning, halsont o feber, så valde jag att stanna här hemma och i krokarna.
Jag har ju förmånen att bo med en alldeles vacker natur runtomkring mig och behöver aldrig transportera mig längre sträcker för att finna medicin för själen och en fröjd för ögat.
Trots det vackra vädret ska man ändå inte glömma bort temperaturen som legat på och omkring o-graders strecket. För långa pauser o stillastående, gjorde sig snabbt påmint om öron, huvud, händer o tår. Jag har i alla fall skjutit i väg några bilder och de jag blev mest nöjd med, har jag också lagt ut i min blogg. Titta o njut om ni så önskar o vill. Tjingeling så länge.
Vädret utanför var precis som på lördagen, strålande fint. Nästan ingen vind alls o solens strålar letade sig fram bakom molntäcket om än bara för några få timmar. Men det gäller att ta tillvara på även de kortaste stunder, så jag har i helgen begett mig ut o fotograferat ännu en gång. På grund av min hälsa, dvs förkylning, halsont o feber, så valde jag att stanna här hemma och i krokarna.
Jag har ju förmånen att bo med en alldeles vacker natur runtomkring mig och behöver aldrig transportera mig längre sträcker för att finna medicin för själen och en fröjd för ögat.
Trots det vackra vädret ska man ändå inte glömma bort temperaturen som legat på och omkring o-graders strecket. För långa pauser o stillastående, gjorde sig snabbt påmint om öron, huvud, händer o tår. Jag har i alla fall skjutit i väg några bilder och de jag blev mest nöjd med, har jag också lagt ut i min blogg. Titta o njut om ni så önskar o vill. Tjingeling så länge.
tisdag 8 december 2009
Tisdagen den 8 dec
Här sitter jag i sena timman och skriver detta här, fast jag egentligen vid detta laget borde sova i min säng. Men så är det ju nu.
I dag tog jag en halv dags semester från mitt jobb, för att kunna åka till ystad o fota. Känns nästan som om jag får abstinens när jag inte får komma ut o leka med min lilla apparat.
Vädret har väl varit lite si sådär idag, så jag åkte väl mer eller mindre på vinst o förlust. Men hur det nu än är, så hittar man alltid någonting att fota oavsett det är
bra väder eller inte. Ystad är ju dessutom en väldigt mysig stad och trevlig bara att strosa runt i.
Det blev många bilder och "för" många upplagda i min blogg just nu. Men det får vara så här till dess att jag tittat på dem några gånger och bestämmer mig för vilka som är bra nog att få stanna kvar och vilka av dem som åker ut. I värsta fall så åker allesammans. Kanske inte på grund av fotograferingen då bara utan kanske för att jag
tycker jag saknar något i redigeringen och som jag kanske ännu inte behärskar. Så ni får kika nu, för snart kanske dom åker bort (haha).
Nu måste jag i alla fall gå o sova. Kameran får vila ett par dagar nu, men på lördag vet jag precis vart jag ska åka o ta fler bilder - passerade med bussen i dag.
Tjingeling, ha det så bra så länge. Mvh
I dag tog jag en halv dags semester från mitt jobb, för att kunna åka till ystad o fota. Känns nästan som om jag får abstinens när jag inte får komma ut o leka med min lilla apparat.
Vädret har väl varit lite si sådär idag, så jag åkte väl mer eller mindre på vinst o förlust. Men hur det nu än är, så hittar man alltid någonting att fota oavsett det är
bra väder eller inte. Ystad är ju dessutom en väldigt mysig stad och trevlig bara att strosa runt i.
Det blev många bilder och "för" många upplagda i min blogg just nu. Men det får vara så här till dess att jag tittat på dem några gånger och bestämmer mig för vilka som är bra nog att få stanna kvar och vilka av dem som åker ut. I värsta fall så åker allesammans. Kanske inte på grund av fotograferingen då bara utan kanske för att jag
tycker jag saknar något i redigeringen och som jag kanske ännu inte behärskar. Så ni får kika nu, för snart kanske dom åker bort (haha).
Nu måste jag i alla fall gå o sova. Kameran får vila ett par dagar nu, men på lördag vet jag precis vart jag ska åka o ta fler bilder - passerade med bussen i dag.
Tjingeling, ha det så bra så länge. Mvh
onsdag 2 december 2009
Tisdagen den 2 december 2009.
I dag har jag en fridag och givetvis har jag tänkt utnyttja den på bästa sätt.
Min tanke var att jag skulle ta bussen till Malmö i hopp om att himlen kanske skulle
visa sig så där härligt lila/rosa som i måndags. MEN jag missade bussen och i stället för att stå där o hoppa i kylan en timme, så bestämde jag mig för att stanna på hemmaplan.
Det var riktigt krispigt ute till en början och inte minst efter att jag varit korkad nog att lägga mig på magen i det vita grästäcket. Mina byxor blev dyngsura och jackan likaså. Bara att bita ihop tänkte jag och fortsatte min lilla fotorunda.
Som jag såg ut nu så skulle jag inte ens ha varit välkommen in på Mc Donalds (hihi).
Tur att jag hade egen fika med mig.
Lite synd att jag en dag som denna inte hade mitt macro med mig. Hade varit kul att testa. Men mina planer var ju som sagt lite annorlunda från början och med tanke på att min utrustning väger så tung, måste jag ibland välja bort något.
Lite bilder blev det i alla fall och efter att nu ha knackat bort isen från tår o ben, ska jag lägga in flera av mina alster. Sen är det lilla soffan som gäller, den tjocka filten och massvis av varmt kaffe.
Tjingeling.
Min tanke var att jag skulle ta bussen till Malmö i hopp om att himlen kanske skulle
visa sig så där härligt lila/rosa som i måndags. MEN jag missade bussen och i stället för att stå där o hoppa i kylan en timme, så bestämde jag mig för att stanna på hemmaplan.
Det var riktigt krispigt ute till en början och inte minst efter att jag varit korkad nog att lägga mig på magen i det vita grästäcket. Mina byxor blev dyngsura och jackan likaså. Bara att bita ihop tänkte jag och fortsatte min lilla fotorunda.
Som jag såg ut nu så skulle jag inte ens ha varit välkommen in på Mc Donalds (hihi).
Tur att jag hade egen fika med mig.
Lite synd att jag en dag som denna inte hade mitt macro med mig. Hade varit kul att testa. Men mina planer var ju som sagt lite annorlunda från början och med tanke på att min utrustning väger så tung, måste jag ibland välja bort något.
Lite bilder blev det i alla fall och efter att nu ha knackat bort isen från tår o ben, ska jag lägga in flera av mina alster. Sen är det lilla soffan som gäller, den tjocka filten och massvis av varmt kaffe.
Tjingeling.
söndag 29 november 2009
Söndagen den 29 November.
Här sitter jag och har ont överallt.Fick min vaccinationsspruta i lördags och har lite känningar ifrån den ännu.
I lördags var jag nere i Malmö stad och fotograferade kring Lilla torg och Triangeln. Jag hade inte bestämt mig för att fota något särskilt utan tänkte bara ta
det lite som det kom. Jag testade att fota lite människor i olika situationer, men jag undrar vem av oss som egentligen tyckte DETTA var obehagligast.
Där står jag o siktar med mitt 70-200 objektiv rakt emot dom. Går inte att gömma sig någonstans och när deras blick möter min kameralins, vet jag inte vem som blir mest nervös. Deras blick glider undan och bort, min hänger kvar men med en viss darrning på hand.
Jag känner mig lite osäker på huruvida man får fota männsikor så här eller inte.
Nåja, söndag morgon en ny utflykt. Beger mig ner till Limhamn och Sibbarp. Inte heller i dag har jag något bestämt syfte med min tur förutom då att testa mina objektiv. Jag möts av ett härligt ljus i hamnen där, då solen precis håller på att stiga upp på en ganska så mörk himmel. Mina kunskaper är inte tillräckliga för att kunna förvalta detta ljus på bästa sätt. Men jag försöker i alla fall och hoppas att jag så småningom ska fixa det här.
Jag satt i tången ett bra tag och med min kamera på stativ. Efter ett tag tyckte jag dock att osen av detta sura sjögräs blev för påtaglig, varför jag begav mig iväg från Sibbarp mot Ön.
Jag gillar båtar och därför föll det sig naturligt att jag skulle smyga in i fiskehamnen, där alla de fina, gamla o nya båtarna ligger. Här fick jag i alla fall knäppt ett par bilder och som jag känner mig ganska nöjd med. Hipp hipp hurra - ännu en lyckad dag. Ledig på onsdag och om det är fint väder.....ja, då är det på det igen.
Tjingeling allesammans, ha det så bra.
I lördags var jag nere i Malmö stad och fotograferade kring Lilla torg och Triangeln. Jag hade inte bestämt mig för att fota något särskilt utan tänkte bara ta
det lite som det kom. Jag testade att fota lite människor i olika situationer, men jag undrar vem av oss som egentligen tyckte DETTA var obehagligast.
Där står jag o siktar med mitt 70-200 objektiv rakt emot dom. Går inte att gömma sig någonstans och när deras blick möter min kameralins, vet jag inte vem som blir mest nervös. Deras blick glider undan och bort, min hänger kvar men med en viss darrning på hand.
Jag känner mig lite osäker på huruvida man får fota männsikor så här eller inte.
Nåja, söndag morgon en ny utflykt. Beger mig ner till Limhamn och Sibbarp. Inte heller i dag har jag något bestämt syfte med min tur förutom då att testa mina objektiv. Jag möts av ett härligt ljus i hamnen där, då solen precis håller på att stiga upp på en ganska så mörk himmel. Mina kunskaper är inte tillräckliga för att kunna förvalta detta ljus på bästa sätt. Men jag försöker i alla fall och hoppas att jag så småningom ska fixa det här.
Jag satt i tången ett bra tag och med min kamera på stativ. Efter ett tag tyckte jag dock att osen av detta sura sjögräs blev för påtaglig, varför jag begav mig iväg från Sibbarp mot Ön.
Jag gillar båtar och därför föll det sig naturligt att jag skulle smyga in i fiskehamnen, där alla de fina, gamla o nya båtarna ligger. Här fick jag i alla fall knäppt ett par bilder och som jag känner mig ganska nöjd med. Hipp hipp hurra - ännu en lyckad dag. Ledig på onsdag och om det är fint väder.....ja, då är det på det igen.
Tjingeling allesammans, ha det så bra.
måndag 23 november 2009
Måndagen den 23 November 2009.
Ojjj.....var tog den här helgen vägen, egentligen? Så fort tiden går, när man har roligt. Fredag o lördag med ett underbart väder. Solen visade sig från sin bästa sida och temperaturen var det inget större fel på.
På fredagen var jag ledig och begav mig hemifrån tidigt på förmiddagen. Upp på cyklen o iväg. Här skulle det testas minsann.
Det blev en lång runda och det blev mer o mer påtagligt mot dagens slut att den fysiska konditionen inte riktigt var vad den borde. Förutom att jag hade vansinnet ont i häcken av allt nötande på sadeln så kändes mina ben som cementklumpar när jag cyklade de sista kilometrarna mot mitt hem.
Efter att ha trampat i kodynga, krupit runt bland löv o nerfallna grenar, så kunde jag ändå trots allt känna mig ganska nöjd med min dag. Kanske inte så många bra bilder, men jag känner att jag börjar få lite bättre grepp om min kamera och hur den kanske fungerar.
På lördagen var jag skittrött. Rullade av sängen klockan 8 och fick med mig både kudde, lakan o madrass. Helst hade jag nog velat stanna kvar i sängen någon timme till, men bestämd som jag är så håller jag fast vid mina planer för helgen.
En snabb frukost och sen kvickt ner till byn för att hinna med bussen till Malmö.
Trots solsken och behaglig temperatur så frös jag något alledeles hemskt. Resan till Malmö tycktes vara i oändlighet. Jag satt sömndrucken och kikade genom halvöppna ögon, ut på de öppna fälten och försökte planera för dagen. Egentligen var min önskan att åka till Köpenhamn men jag fegade ur, eftersom jag då skulle tvingas resa ensam, Man tänker ändå lite på sin säkerhet. Ensam kvinna med ett stativ i handen och då är det kanske inte heller så svårt att luska ut vad hon har i väskan heller.
Så modet övergav mig och jag fick göra en liten justering i mina planer.
Det är svårt att hitta några riktigt bra motiv nu vid denna årstid, tycker jag. Kanske skulle man bara gå ut o knäppa lite bilder på folk i rörelse. Kan ju också vara en kul bildidé. Förmodligen råkar jag väl då ut för någon ilsk kärring som inte tycker om att få sin nuna förevigad så hon dänger handväskan i huvudet på mig gång på gång. Kan riktig se hur jag kämpar för mitt liv (haha).
Inget mer att skriva om denna gång. Klockan springer iväg o sänglopporna ropar i högan sky. Ha det så bra allesammans, så ses vi snart igen.
På fredagen var jag ledig och begav mig hemifrån tidigt på förmiddagen. Upp på cyklen o iväg. Här skulle det testas minsann.
Det blev en lång runda och det blev mer o mer påtagligt mot dagens slut att den fysiska konditionen inte riktigt var vad den borde. Förutom att jag hade vansinnet ont i häcken av allt nötande på sadeln så kändes mina ben som cementklumpar när jag cyklade de sista kilometrarna mot mitt hem.
Efter att ha trampat i kodynga, krupit runt bland löv o nerfallna grenar, så kunde jag ändå trots allt känna mig ganska nöjd med min dag. Kanske inte så många bra bilder, men jag känner att jag börjar få lite bättre grepp om min kamera och hur den kanske fungerar.
På lördagen var jag skittrött. Rullade av sängen klockan 8 och fick med mig både kudde, lakan o madrass. Helst hade jag nog velat stanna kvar i sängen någon timme till, men bestämd som jag är så håller jag fast vid mina planer för helgen.
En snabb frukost och sen kvickt ner till byn för att hinna med bussen till Malmö.
Trots solsken och behaglig temperatur så frös jag något alledeles hemskt. Resan till Malmö tycktes vara i oändlighet. Jag satt sömndrucken och kikade genom halvöppna ögon, ut på de öppna fälten och försökte planera för dagen. Egentligen var min önskan att åka till Köpenhamn men jag fegade ur, eftersom jag då skulle tvingas resa ensam, Man tänker ändå lite på sin säkerhet. Ensam kvinna med ett stativ i handen och då är det kanske inte heller så svårt att luska ut vad hon har i väskan heller.
Så modet övergav mig och jag fick göra en liten justering i mina planer.
Det är svårt att hitta några riktigt bra motiv nu vid denna årstid, tycker jag. Kanske skulle man bara gå ut o knäppa lite bilder på folk i rörelse. Kan ju också vara en kul bildidé. Förmodligen råkar jag väl då ut för någon ilsk kärring som inte tycker om att få sin nuna förevigad så hon dänger handväskan i huvudet på mig gång på gång. Kan riktig se hur jag kämpar för mitt liv (haha).
Inget mer att skriva om denna gång. Klockan springer iväg o sänglopporna ropar i högan sky. Ha det så bra allesammans, så ses vi snart igen.
tisdag 17 november 2009
Tidagen den 17 november 2009.
Mycket lek med HDR nu. Troligtvis det dåliga vädret som inbjuder till denna lek av gamla bilder. Fast i dag har ju solen lyckats leta sig fram genom det annars så tjocka molntäcket, och stundom har det kännts riktigt varmt o skönt.
Men det är ju mörkt när man går på jobb och lika mörkt när man kommer hem vilket ju givetvis minimerar mina chanser till fotografering. I går fick jag för övrigt skicka iväg mitt teleobjektiv för justering av fokus. Trist början för mig och min nya utrustning och det känns inte alls så skoj.
Men snart är det helg igen och jag har bildat en pakt med vädergudarna och jag kan lova er att på LÖRDAG blir det sol igen och varmt o skönt. Får se om mina vänner där uppe håller sin del av avtalet. Själv tänker jag ju då hålla min, nämligen att vara ute så mycket som bara är möjligt.
Vill passa på att tacka Åsa o Peter för kommentarerna på mina bilder här i bloggen. Känns väldigt roligt o inspirerande och ni får gärna fortsätta kika in här hos mig.
Ha det så gott. Tjingeling.
Men det är ju mörkt när man går på jobb och lika mörkt när man kommer hem vilket ju givetvis minimerar mina chanser till fotografering. I går fick jag för övrigt skicka iväg mitt teleobjektiv för justering av fokus. Trist början för mig och min nya utrustning och det känns inte alls så skoj.
Men snart är det helg igen och jag har bildat en pakt med vädergudarna och jag kan lova er att på LÖRDAG blir det sol igen och varmt o skönt. Får se om mina vänner där uppe håller sin del av avtalet. Själv tänker jag ju då hålla min, nämligen att vara ute så mycket som bara är möjligt.
Vill passa på att tacka Åsa o Peter för kommentarerna på mina bilder här i bloggen. Känns väldigt roligt o inspirerande och ni får gärna fortsätta kika in här hos mig.
Ha det så gott. Tjingeling.
lördag 14 november 2009
Lördagen den 14 november 2009.
Usch, tvi o bläää..... Hela veckan har man gått o väntat på helgen i hopp om att man kanske, kanske skulle kunna komma ut o ta några bilder. Jag rullade t.o.m av sängen innan tuppen han gol. Varför det då? Jo för att mötas av samma gråa, trista väder som jag nu har gått o deppat mig igenom hela veckan.
Nåja, jag har lovat min mor göra en almanacka till henne för år 2010. Lite problem med att hitta bilder som passar, eftersom jag slarvat en hel del med att spara bilden i sitt originalutförande. Med det vill jag ha sagt att jag desvärre har beskurit bilden först och sen sparat. Man lär sig väl av sina misstag.
Fick tag på några roliga bilder ifrån min resa till Prag i våras och tänkte att jag skulle testa göra HDR på dom här. Tycker resultate blev ok, men OJ vad jag skulle vilja lära mig såååååå mycket mer.
Man kan ju undra varför det inte hålls några bra utbildningar i vårt lilla Skåne, Måste ju finnas fler som jag, som vill LÄRA. Har ingen lust och inte pengar att ta mig ända upp till Stockholm för att få ta del av det som intresserar mig.
Men jag sitter här vid min dator i tid och otid o tränar och försöker hitta nya vägar att utvecklas på. Hoppas ni gillar mina nya bilder i bloggen. HDR är något som man antagligen hatar eller älskar. Tror knappast att det finns någonting mitt emellan här. Tjingeling. Ha det så bra/Monica
Nåja, jag har lovat min mor göra en almanacka till henne för år 2010. Lite problem med att hitta bilder som passar, eftersom jag slarvat en hel del med att spara bilden i sitt originalutförande. Med det vill jag ha sagt att jag desvärre har beskurit bilden först och sen sparat. Man lär sig väl av sina misstag.
Fick tag på några roliga bilder ifrån min resa till Prag i våras och tänkte att jag skulle testa göra HDR på dom här. Tycker resultate blev ok, men OJ vad jag skulle vilja lära mig såååååå mycket mer.
Man kan ju undra varför det inte hålls några bra utbildningar i vårt lilla Skåne, Måste ju finnas fler som jag, som vill LÄRA. Har ingen lust och inte pengar att ta mig ända upp till Stockholm för att få ta del av det som intresserar mig.
Men jag sitter här vid min dator i tid och otid o tränar och försöker hitta nya vägar att utvecklas på. Hoppas ni gillar mina nya bilder i bloggen. HDR är något som man antagligen hatar eller älskar. Tror knappast att det finns någonting mitt emellan här. Tjingeling. Ha det så bra/Monica
måndag 9 november 2009
Måndagen den 9 November 2009
Usch.....nu kommer den där tråkiga årstiden igen med regn o rusk o evigt mörker.
Äntligen har jag fått tillbaka min kamerautrustning och mitt objektiv ska vara lagat o klart. Då vädret inte var så exemplariskt i helgen, kunde jag inte heller planera för någon längre utflykt. Men i krokarna mina så har vi ju också ganska fint och därför begav jag mig ut runt hörnet för att testa o känna på grejorna lite grand.
Jag tror att det ska fungera bra nu. Ska få lite hjälp med att testa mitt tele också för att se så fokusen ligger rätt. Har fotat lite grand med det, men märker inga större avvikelser.
För bara en vecka sen var jag o gick i skogen vid Silvåkra o det var som att bege sig in i en värld full av guld. Alla dessa träd med sina gula löv och marken lika täckt med detsamma. Det var en härlig upplevelse. Skulle jag återvända idag skulle nog guldet i trädkronorna vara stulna av naturen själv och tillintetgjorda. Träden
skulle stå där alldeles nakna o generade och försöka skyla sig med de få återstående löv som envist kämpat sig kvar.
När jag gick här hemma längs stigen mellan Dalby o Torna Hällestad, så var det långtifrån en underbar känsla som fyllde mig. Himlen var alldeles jämntjockt grå, det var rått för att inte säga kallt. Vinden blåste ganska rejält. De prunkande färgerna som stod att återse för dryga veckan sen var nu utbytt mot något mer färglöst, tråkigt och nästintill deprimerande.
Känns svårt att finna några lämpliga motiv sådana här dagar. Jag kröp i alla fall runt på alla fyra i kohagen där jag fått syn på lite röda flugsvampar. Detta fick bli mitt lilla övningsobjekt den här helgen. Tycker bilderna som jag lagt upp i min blogg talar sitt eget språk. Du kanske inte tycker dom är så bra, men jag gillar dom och det är ju trots allt det viktigaste. Tjingeling!
Äntligen har jag fått tillbaka min kamerautrustning och mitt objektiv ska vara lagat o klart. Då vädret inte var så exemplariskt i helgen, kunde jag inte heller planera för någon längre utflykt. Men i krokarna mina så har vi ju också ganska fint och därför begav jag mig ut runt hörnet för att testa o känna på grejorna lite grand.
Jag tror att det ska fungera bra nu. Ska få lite hjälp med att testa mitt tele också för att se så fokusen ligger rätt. Har fotat lite grand med det, men märker inga större avvikelser.
För bara en vecka sen var jag o gick i skogen vid Silvåkra o det var som att bege sig in i en värld full av guld. Alla dessa träd med sina gula löv och marken lika täckt med detsamma. Det var en härlig upplevelse. Skulle jag återvända idag skulle nog guldet i trädkronorna vara stulna av naturen själv och tillintetgjorda. Träden
skulle stå där alldeles nakna o generade och försöka skyla sig med de få återstående löv som envist kämpat sig kvar.
När jag gick här hemma längs stigen mellan Dalby o Torna Hällestad, så var det långtifrån en underbar känsla som fyllde mig. Himlen var alldeles jämntjockt grå, det var rått för att inte säga kallt. Vinden blåste ganska rejält. De prunkande färgerna som stod att återse för dryga veckan sen var nu utbytt mot något mer färglöst, tråkigt och nästintill deprimerande.
Känns svårt att finna några lämpliga motiv sådana här dagar. Jag kröp i alla fall runt på alla fyra i kohagen där jag fått syn på lite röda flugsvampar. Detta fick bli mitt lilla övningsobjekt den här helgen. Tycker bilderna som jag lagt upp i min blogg talar sitt eget språk. Du kanske inte tycker dom är så bra, men jag gillar dom och det är ju trots allt det viktigaste. Tjingeling!
torsdag 29 oktober 2009
Torsdagen den 29 oktober 2009.
Suck, pust, stånk o stön. Deppig jag känner mig. 3 veckor har jag väntat på min kamera som varit inlämnad för justering av skärpa. När man så skruvar i sär objektivet så finner man att en lins är trasig och måste bytas ut. En kostnad som normalt uppgår till 7500 kr. Tack o lov för att jag slipper betala detta, men stackars mig som inte får börja använda den nya utrustningen.
Frågan kvarstår ju om mitt andra objektiv, 70-200 är friskt eller också behöver utredas. Detta har jag ju inte hunnit o kunnat testa riktigt ännu. Känns som en dålig start det här, faktiskt.
Nu är skogen o naturen som vackrast. Den formligen exploderar i alla tänkbara och
otänkbara färger. När solen är framme o sprider sitt ljus över skog o mark så är det ju bara så vackert att man nästan tappar andan. Tänk om jag nu hade kunnat föreviga detta med min nya kamera. Men, men... det blir väl bra till sist. Har i alla fall kvar
min ny/gamla Olympus och den får väl duga ett tag till. Snyft, snyft....
Frågan kvarstår ju om mitt andra objektiv, 70-200 är friskt eller också behöver utredas. Detta har jag ju inte hunnit o kunnat testa riktigt ännu. Känns som en dålig start det här, faktiskt.
Nu är skogen o naturen som vackrast. Den formligen exploderar i alla tänkbara och
otänkbara färger. När solen är framme o sprider sitt ljus över skog o mark så är det ju bara så vackert att man nästan tappar andan. Tänk om jag nu hade kunnat föreviga detta med min nya kamera. Men, men... det blir väl bra till sist. Har i alla fall kvar
min ny/gamla Olympus och den får väl duga ett tag till. Snyft, snyft....
lördag 24 oktober 2009
Lördagen den 23 oktober
Hujeda mig vilket tråkigt väder det är idag. Jämntjock grå himmel och rått som bara den. Regnet kommer i skurar lite då och då och det känns inte alls inspirerande att gå ut. Vad gör man då om inte plockar fram lite gamla bilder o leker med. Hur det nu än är så lär man sig lite pö om pö ju längre tiden går och man kan testa sina nya
färdigheter på bilder som tidigare inte varit så bra. DET ska jag göra idag!!
Ska också försöka mig på att göra fotoalmanacka till min mamma i julklapp. Huruvida jag ska lyckas med detta eller inte, återstår ju att se.
färdigheter på bilder som tidigare inte varit så bra. DET ska jag göra idag!!
Ska också försöka mig på att göra fotoalmanacka till min mamma i julklapp. Huruvida jag ska lyckas med detta eller inte, återstår ju att se.
söndag 4 oktober 2009
Det är söndagen den 4 oktober. Det blåser storm i mitt lilla Dalby. Detta hindrar mig
ändå inte från att ge mig ut med min kamera. Jag måste testa mina nya objeketiv och försöka komma underfund med hur den nya kameran fungerar.
Det är ganska skönt väder i alla fall. Åtminstone när man går mitt inne i skogen och
träden tar det mesta av vindarna och regnet som så sakteliga faller ner.
Dessemellan kommer solens strålar fram och det annars så trista landskpatet lyfts upp och visar fram den explosivitet av färger o nyanser som bara hösten kan frambringa. Då gäller det vara redo med kameran.
I Torna hällestad flackar blicken ömsom hit och ömsom dit och jag halkar på en groda.
Visserligen har någon tryckt till den här tidigare. Åtminstone hoppas jag det, för att efter att ha kanat från grodlår till grodtunga så var han/hon ganska så platt.
Inte utan att det händer NÅGONTING när jag är ute på mina små eskapader.
Så dyker insekterna upp. Små läbbiga skalbaggar. Jag har inget macro ännu så jag får
fota med den utrutning jag har. Dessvärre blir det därefter också. Tycker mitt 24-70 mm fungerar hyfsat bra på håll, men jag känner att jag nog behövt ett objektiv som låter mig fotografera på lite närmare håll och givetvis med bra skärpa. Det får väl bli i framtiden antar jag.
Nu ska jag redigera lite bilder och lägga ut på bloggen, för er att se.
ändå inte från att ge mig ut med min kamera. Jag måste testa mina nya objeketiv och försöka komma underfund med hur den nya kameran fungerar.
Det är ganska skönt väder i alla fall. Åtminstone när man går mitt inne i skogen och
träden tar det mesta av vindarna och regnet som så sakteliga faller ner.
Dessemellan kommer solens strålar fram och det annars så trista landskpatet lyfts upp och visar fram den explosivitet av färger o nyanser som bara hösten kan frambringa. Då gäller det vara redo med kameran.
I Torna hällestad flackar blicken ömsom hit och ömsom dit och jag halkar på en groda.
Visserligen har någon tryckt till den här tidigare. Åtminstone hoppas jag det, för att efter att ha kanat från grodlår till grodtunga så var han/hon ganska så platt.
Inte utan att det händer NÅGONTING när jag är ute på mina små eskapader.
Så dyker insekterna upp. Små läbbiga skalbaggar. Jag har inget macro ännu så jag får
fota med den utrutning jag har. Dessvärre blir det därefter också. Tycker mitt 24-70 mm fungerar hyfsat bra på håll, men jag känner att jag nog behövt ett objektiv som låter mig fotografera på lite närmare håll och givetvis med bra skärpa. Det får väl bli i framtiden antar jag.
Nu ska jag redigera lite bilder och lägga ut på bloggen, för er att se.
torsdag 24 september 2009
Köpa kamera
24 september 2009.
En tid har gått nu och jag går i mina tankar om att köpa en ny kamera. Det här är det svåraste valet jag stått inför på mycket länge.
Ska man köpa Canon eller ska man köpa Nikon. Vilken Canon i såfall eller vilken Nikon.
Någon sa att det inte är utrustningen som gör fotografen. Kanske inte, men det är en alldeles utmärkt början. Med bra grejor kan man ändå känna att det går att producera
kreativa, mycket bra bilder. Jag har en bra kamera idag, men att köpa objektiv till
densamma är väldigt kostsam och det finns inte lika stort utbud att välja mellan.
Både Nikon o Canon gör bra kameror. Vad jag tycker är nackdel med Canon är att deras
objektiv känns så "plastiga".
Under en veckas tid har jag nu fått äran att pröva en Nikon D2Xs med både ett 24 mm
objektiv och ett 18-200 mm med konverter. Det här var en vädligt tung utrustning, men
det hjälpte mig ändå att förstå vad jag kanske behöver för att kunna fotografera mina
rådjur, fåglar o fasaner. Med så tung utrustning kan det kanske bli lite svårt att spontanfotografera. Här få man nog planera lite mera och vara beredd på att vänta in de rätta ögonblicken.
Nästa kamera på tur att testa är Canon EOS 50 D, med diverse objektiv. Vi får väl se
om jag kan komma till skott snart. Men det är ett svårt beslut att ta och det väger
50/50 mellan dessa båda.
En tid har gått nu och jag går i mina tankar om att köpa en ny kamera. Det här är det svåraste valet jag stått inför på mycket länge.
Ska man köpa Canon eller ska man köpa Nikon. Vilken Canon i såfall eller vilken Nikon.
Någon sa att det inte är utrustningen som gör fotografen. Kanske inte, men det är en alldeles utmärkt början. Med bra grejor kan man ändå känna att det går att producera
kreativa, mycket bra bilder. Jag har en bra kamera idag, men att köpa objektiv till
densamma är väldigt kostsam och det finns inte lika stort utbud att välja mellan.
Både Nikon o Canon gör bra kameror. Vad jag tycker är nackdel med Canon är att deras
objektiv känns så "plastiga".
Under en veckas tid har jag nu fått äran att pröva en Nikon D2Xs med både ett 24 mm
objektiv och ett 18-200 mm med konverter. Det här var en vädligt tung utrustning, men
det hjälpte mig ändå att förstå vad jag kanske behöver för att kunna fotografera mina
rådjur, fåglar o fasaner. Med så tung utrustning kan det kanske bli lite svårt att spontanfotografera. Här få man nog planera lite mera och vara beredd på att vänta in de rätta ögonblicken.
Nästa kamera på tur att testa är Canon EOS 50 D, med diverse objektiv. Vi får väl se
om jag kan komma till skott snart. Men det är ett svårt beslut att ta och det väger
50/50 mellan dessa båda.
söndag 13 september 2009
HDR
Söndagen den 13 september.
Trist väder ute. Den ena regnskuren tycks avlösa den andra. Blir nog inte så mycket
fotograferande idag.
Jag har nu börja test något som heter HDR, som betyder High dynamic range. Detta i sin
tur innebär att man lägger ihop 3 eller flera bilder med olika exponeringar. En normalexponerad, en överexponerad och en underexponerad och som man sen slår ihop till
en HDR bild. Finns många fler sätt att göra det här på.
Det är kul att testa lite nya grejor. Den här typen av fotografering/redigering, misstänker jag är kul ett tag, men att man tröttnar ganska fort. Det går att göra lite olika varianter av HDR.
Man kan överdriva rejält eller man kan försöka hitta en balans som kanske bara förstärker
ursprungsbilden och ger denna lite mer stuns.
Just nu tycker jag det är ganska kul att testa både och.
Jag kommer nu att lägga in o plocka bort bilder ett tag på min blogg. Jag vill ju bara ha kvar det som jag tycker är bra och fungerar för mig.
Undras vad nästa steg kommer att bli.
Söndagen den 13 september.
Trist väder ute. Den ena regnskuren tycks avlösa den andra. Blir nog inte så mycket
fotograferande idag.
Jag har nu börja test något som heter HDR, som betyder High dynamic range. Detta i sin
tur innebär att man lägger ihop 3 eller flera bilder med olika exponeringar. En normalexponerad, en överexponerad och en underexponerad och som man sen slår ihop till
en HDR bild. Finns många fler sätt att göra det här på.
Det är kul att testa lite nya grejor. Den här typen av fotografering/redigering, misstänker jag är kul ett tag, men att man tröttnar ganska fort. Det går att göra lite olika varianter av HDR.
Man kan överdriva rejält eller man kan försöka hitta en balans som kanske bara förstärker
ursprungsbilden och ger denna lite mer stuns.
Just nu tycker jag det är ganska kul att testa både och.
Jag kommer nu att lägga in o plocka bort bilder ett tag på min blogg. Jag vill ju bara ha kvar det som jag tycker är bra och fungerar för mig.
Undras vad nästa steg kommer att bli.
Stockholm 22 - 29 augusti 2009
Semester o Stockholm väntar
22 - 29 augusti 2009
Äntligen ska jag få resa till den stora staden. Det är nu nästan 25 år sen jag var där sist och genom mitt dåvarande jobb.
Full av förväntan och med en oerhörd längtan efter att få ta en massa bilder är jag så på väg.
Fast jag varit i Stockholm tidigare så märker jag att jag inte sett så mycket i alla fall. Det jag en gång i tiden trodde var "gamla stan" var i själva verket "mose backe".
Stockholm är väldigt vacker på många sätt o vis, men samtidigt kan jag känna att det här är
nästan för stort för mig.
Att fotografera o redigera har kommit att bli något av en passion för mig. Jag lägger ner otaliga timmar bakom min kamera och ändå fler framför datorn. Jag fascineras av alla de
möjligheter som egentligen finns tillgängliga för att kunna skapa den där "perfekta" bilden, samtidigt som det är frustrerande att ännu inte ha kunskapen eller den rätta tekniken för att
kunna genomföra det.
Allting tar sin lilla tid. Men spontan som jag är och ivrig tillika så vill jag ju att det ska ske NU. Vill kunna allting på en o samma gång. Omöjligt!!!
Det blev många bilder i Stockholm. Kan inte o vill inte lägga upp alla på min blogg utan har valt ut ett par av de som jag är hyfsat nöjd med. Jag säger hyfsat eftersom jag aldrig kommer
vara riktigt nöjd med mina bilder. Hela tiden strävar man efter att prestera mera o bättre. Men det är väl lite så det ska vara också. I annat fall tappar man väl intresset för det man håller på med.
Hej så länge. Vi ses nog snart igen.
22 - 29 augusti 2009
Äntligen ska jag få resa till den stora staden. Det är nu nästan 25 år sen jag var där sist och genom mitt dåvarande jobb.
Full av förväntan och med en oerhörd längtan efter att få ta en massa bilder är jag så på väg.
Fast jag varit i Stockholm tidigare så märker jag att jag inte sett så mycket i alla fall. Det jag en gång i tiden trodde var "gamla stan" var i själva verket "mose backe".
Stockholm är väldigt vacker på många sätt o vis, men samtidigt kan jag känna att det här är
nästan för stort för mig.
Att fotografera o redigera har kommit att bli något av en passion för mig. Jag lägger ner otaliga timmar bakom min kamera och ändå fler framför datorn. Jag fascineras av alla de
möjligheter som egentligen finns tillgängliga för att kunna skapa den där "perfekta" bilden, samtidigt som det är frustrerande att ännu inte ha kunskapen eller den rätta tekniken för att
kunna genomföra det.
Allting tar sin lilla tid. Men spontan som jag är och ivrig tillika så vill jag ju att det ska ske NU. Vill kunna allting på en o samma gång. Omöjligt!!!
Det blev många bilder i Stockholm. Kan inte o vill inte lägga upp alla på min blogg utan har valt ut ett par av de som jag är hyfsat nöjd med. Jag säger hyfsat eftersom jag aldrig kommer
vara riktigt nöjd med mina bilder. Hela tiden strävar man efter att prestera mera o bättre. Men det är väl lite så det ska vara också. I annat fall tappar man väl intresset för det man håller på med.
Hej så länge. Vi ses nog snart igen.
söndag 16 augusti 2009
Lite allmänt den 16 aug 2009
Har inte skrivet på ett tag nu, trots att mycket kanske egentligen har hänt.
Jag har ju varit på porträttcoaching i Ängelholm, men även på en fotokurs i Hovs hallar. Så, varför har jag då inte skrivet?
Tja, jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva de här båda utflykterna mer än att det kanske bara var just det som det var, en utflykt.
Jag visste inte vad Porträttcoaching egentligen innebar när jag anmälde mig till densamma och ärligt talat så vet jag nog inte det nu heller.
Hovs hallar har en underbar natur att erbjuda. Jag har aldrig varit här tidigare, så för mig var detta något av en upplevelse.
I hovs hallar skulle vi lära oss lite mer om macro och skärpdejup, men även
lite grand om landskapsfotogrefering. Det sistnämnda hade jag behövt mer
tid för. Landskapsfotografering är egentligen det jag vill hålla på med, men också det som jag har svårast för att lära. Inte bara skärpedjup utan även det
här med skärpan i bilden. Hopplöst kan jag känna många gånger. Men skam den som ger sig.
Jag har lagt upp en del bilder på min blogg från både porträttcoachingen och
från kursen i Hovs hallar. Titta o njut..
Har inte skrivet på ett tag nu, trots att mycket kanske egentligen har hänt.
Jag har ju varit på porträttcoaching i Ängelholm, men även på en fotokurs i Hovs hallar. Så, varför har jag då inte skrivet?
Tja, jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva de här båda utflykterna mer än att det kanske bara var just det som det var, en utflykt.
Jag visste inte vad Porträttcoaching egentligen innebar när jag anmälde mig till densamma och ärligt talat så vet jag nog inte det nu heller.
Hovs hallar har en underbar natur att erbjuda. Jag har aldrig varit här tidigare, så för mig var detta något av en upplevelse.
I hovs hallar skulle vi lära oss lite mer om macro och skärpdejup, men även
lite grand om landskapsfotogrefering. Det sistnämnda hade jag behövt mer
tid för. Landskapsfotografering är egentligen det jag vill hålla på med, men också det som jag har svårast för att lära. Inte bara skärpedjup utan även det
här med skärpan i bilden. Hopplöst kan jag känna många gånger. Men skam den som ger sig.
Jag har lagt upp en del bilder på min blogg från både porträttcoachingen och
från kursen i Hovs hallar. Titta o njut..
måndag 3 augusti 2009
Söndagen den 2 augusti.
Jag drar gräsklipparen fram och tillbaka över mina enorma ägor. Svetten lackar
i pannan samtidigt som blodtörstande myggor inar runt huvudet på mig.
Tråkigt värre det här, tänker jag och skyndar mig avsluta det jag påbörjat.
Packar i stället min fotoväska och ger mig ut på en cykelrunda.
Tänkte stanna till vid dammen i Torna Hällestad och se hur mina grodor hade det.
Längre än hit kom jag inte denna dag.
Såg små fina fjärilar fladdra runt i massor över ängen och jag sprang som en fåntratt
från än den ena sidan till än den andra i ett försök att fånga dom på bild.
Men jag antar att jag var både för klumpig i min framfart och för saktfärdig i mitt
fotograferande, för det blev då inga bra bilder.
Vid dammen idag, fanns det även små blodröda ängstrollsländor. Sådana har jag inte sett förut, så nu börjar jakten igen. Av med linslocket och full fart framåt.
Här får man verkligen nytta av sin kreativitet då det gäller att krypa, rulla runt o böka för att hinna ifatt de små liven och fånga dem på bild.
Kolla gärna bloggen så får ni se hur jag lyckats.
Intressant det här med insekter tycker jag. Inte bara själva fotograferandet av desamma utan även att kunna studera hur de verkligen ser ut på nära håll och hur de
beter sig. När man står med huvudet nerkört i en buske eller grästuva o riktar in sig
på den ena insekten, så är det inte alltför sällan att en annan art dyker upp.
Väldigt intressant.
På torsdag blir det Ängelholm o porträttcoaching. Tjingeling så länge.
Jag drar gräsklipparen fram och tillbaka över mina enorma ägor. Svetten lackar
i pannan samtidigt som blodtörstande myggor inar runt huvudet på mig.
Tråkigt värre det här, tänker jag och skyndar mig avsluta det jag påbörjat.
Packar i stället min fotoväska och ger mig ut på en cykelrunda.
Tänkte stanna till vid dammen i Torna Hällestad och se hur mina grodor hade det.
Längre än hit kom jag inte denna dag.
Såg små fina fjärilar fladdra runt i massor över ängen och jag sprang som en fåntratt
från än den ena sidan till än den andra i ett försök att fånga dom på bild.
Men jag antar att jag var både för klumpig i min framfart och för saktfärdig i mitt
fotograferande, för det blev då inga bra bilder.
Vid dammen idag, fanns det även små blodröda ängstrollsländor. Sådana har jag inte sett förut, så nu börjar jakten igen. Av med linslocket och full fart framåt.
Här får man verkligen nytta av sin kreativitet då det gäller att krypa, rulla runt o böka för att hinna ifatt de små liven och fånga dem på bild.
Kolla gärna bloggen så får ni se hur jag lyckats.
Intressant det här med insekter tycker jag. Inte bara själva fotograferandet av desamma utan även att kunna studera hur de verkligen ser ut på nära håll och hur de
beter sig. När man står med huvudet nerkört i en buske eller grästuva o riktar in sig
på den ena insekten, så är det inte alltför sällan att en annan art dyker upp.
Väldigt intressant.
På torsdag blir det Ängelholm o porträttcoaching. Tjingeling så länge.
söndag 26 juli 2009
Alnarpsparken 26 juli 2009
Det är söndag och vilodag för de flesta antar jag. Men inte för amatörfotografen. Ständigt på gång efter nya motiv, nya möjligheter.
I dag blev det en biltur till Alnarpsparken. Här har jag inte varit på över 20 år och då jag fortfarande bodde o jobbade i Åkarp.
Det blev en intressant o trevlig vandring bland grönskande buskar, träd o
blommor.
Jag fick använt samtliga 3 av mina objektiv idag. Det är lite bökigt när man står så ute i naturen o vinden blåser o insekterna surrar runt en. Man vill ju
inte gärna ha in de elaka bestarna i kamerahuset. Jag har förresten redan
en inneboende där. Han/hon sitter precis till höger om fokusringen. Inte
så optimalt, kan jag säga.
Ville gärna använda mitt macro idag för att få knivskarpa bilder, Men trots att jag går ner på knä, ligger på mage och/eller gör andra akrobatiska övningar för att hålla kameran stilla o få fram det jag önskar, så går inte detta när vinde
hela tiden ställer till det för en.
Att köpa ett macroobjektiv när man bor i Skåne och där det alltjämt blåser kan
verka aningen korkat. Men så tänker jag, att någon gång måste jag ju lyckas,
någon gång måste väl jag o blomman dansa åt samma håll.
Och visst har det väl hänt någon gång.
Jag har lagt in lite bilder från dagens övning, i min blogg. Kika in o se om
det är något ni gillar.
Nu laddas det för nya äventyr.
Det är söndag och vilodag för de flesta antar jag. Men inte för amatörfotografen. Ständigt på gång efter nya motiv, nya möjligheter.
I dag blev det en biltur till Alnarpsparken. Här har jag inte varit på över 20 år och då jag fortfarande bodde o jobbade i Åkarp.
Det blev en intressant o trevlig vandring bland grönskande buskar, träd o
blommor.
Jag fick använt samtliga 3 av mina objektiv idag. Det är lite bökigt när man står så ute i naturen o vinden blåser o insekterna surrar runt en. Man vill ju
inte gärna ha in de elaka bestarna i kamerahuset. Jag har förresten redan
en inneboende där. Han/hon sitter precis till höger om fokusringen. Inte
så optimalt, kan jag säga.
Ville gärna använda mitt macro idag för att få knivskarpa bilder, Men trots att jag går ner på knä, ligger på mage och/eller gör andra akrobatiska övningar för att hålla kameran stilla o få fram det jag önskar, så går inte detta när vinde
hela tiden ställer till det för en.
Att köpa ett macroobjektiv när man bor i Skåne och där det alltjämt blåser kan
verka aningen korkat. Men så tänker jag, att någon gång måste jag ju lyckas,
någon gång måste väl jag o blomman dansa åt samma håll.
Och visst har det väl hänt någon gång.
Jag har lagt in lite bilder från dagens övning, i min blogg. Kika in o se om
det är något ni gillar.
Nu laddas det för nya äventyr.
söndag 19 juli 2009
Söndagen den 19 juli 2009
Nu ska jag ge mig in i en ny fas av min fotografering.
Tänkte jag skulle prova på det här med porträttfotografering.
Har fått låna en reflexskärm av min son .
Min dotter och hennes pojkvän har jag tvingat ställa upp som modell.
Eftersom jag är helt novis på det här, så kanske inte resultatet heller
blir 100 % bra, men bilderna jag lagt upp på min blogg är väl inte
såååå dåliga, eller.....
Inte så lätt det här med ljus o infallsvinklar, poser mm. Just nu går jag
bara på magkänslan och vad jag med mitt öga sett, tycker är bra.
I augusti månad ska jag gå en kurs i porträttcoaching och då kanske
min syn på det hela förändras markant.
En bild förändras ju väldigt mycket i redigeringen också. Jag har jobbat med
beskärning av bilden, lagt skärpa på ögonen och hela bilden totalt. Jag har
justerat för gula tänder o gråa ögonvitor och ökat lystern i såväl ögon som
på hår. Jag har använt "blur" för att jämna ut huden något. Slutligen så har jag har testat bildernas resultat i färg, svart/vit och sephia. Det sistnämnda tycker jag ger bäst resultat.
Fortsättning följer....
Nu ska jag ge mig in i en ny fas av min fotografering.
Tänkte jag skulle prova på det här med porträttfotografering.
Har fått låna en reflexskärm av min son .
Min dotter och hennes pojkvän har jag tvingat ställa upp som modell.
Eftersom jag är helt novis på det här, så kanske inte resultatet heller
blir 100 % bra, men bilderna jag lagt upp på min blogg är väl inte
såååå dåliga, eller.....
Inte så lätt det här med ljus o infallsvinklar, poser mm. Just nu går jag
bara på magkänslan och vad jag med mitt öga sett, tycker är bra.
I augusti månad ska jag gå en kurs i porträttcoaching och då kanske
min syn på det hela förändras markant.
En bild förändras ju väldigt mycket i redigeringen också. Jag har jobbat med
beskärning av bilden, lagt skärpa på ögonen och hela bilden totalt. Jag har
justerat för gula tänder o gråa ögonvitor och ökat lystern i såväl ögon som
på hår. Jag har använt "blur" för att jämna ut huden något. Slutligen så har jag har testat bildernas resultat i färg, svart/vit och sephia. Det sistnämnda tycker jag ger bäst resultat.
Fortsättning följer....
torsdag 16 juli 2009
Onsdag 15 juli 2009
Jag har idag tagit ut en semesterdag för att kunna ta mig ner till Österlen o fota.
Vädret är lite sisådär men man har ju lovat mestadels sol och uppehåll.
Mödosamt lyfter jag in cyklen i bussens bagageutrymme och tar plats i det nästan folktomma ekipaget. Tanken är att jag ska hoppa av i Tommarp för att
sedan cykla mot Glimmingehus, vidare mot Skillinge o Brantevik för att sedermera avsluta i Simrishamn o Simris.
Det ser inte så lysande ut, bildligt talat, ju närmare destinationen jag kommer.
Kan redan se små regndroppar dansa mot det stora panoramafönstret i bussen.
Tittar jag åt vänster så är det ganska mörkt på himlen och tittar jag mot höger så ser det betydligt bättre ut. Jag gör som jag brukar göra när det kommer till att följa väderprognosen i tv o tidningar, jag väljer den sida som gagnar mig bäst.
Otroligt egentligen hur mycket ett landskap kan förändras beroende på solljus o väderlek. I dag ser allting verkligen så trist o platt ut och jag undrar i mitt stilla sinne hur jag ska kunna skapa någonting vackert o kreativt under dessa rådande
omständigheter.
Glimmingehus verkar bara bli mindre o mindre för varje gång jag besöker det.
Förstår inte hur man som barn kunde tycka att detta var något stort o häftigt. Men å andra sidan så tyckte man väl då att S:t Hans backar i Lund var att jämföra med typ Kilimanjaro.
Nä, ni kanske förstår att jag tyckte detta var blähä blaha.
Inte ens cykelturen längs kustremsan kunde få mig på bättre humör o väcka kreativiteten inom mig.
Det var inget imponerande landskap jag möttes av idag och väl i Simrishamn började det att åska o regna. Jag skjulade under taket till seglarsällskapets utedass, men efter att ha stått här o väntat här i nästan en timme så gav jag upp.
Öm i rumpan efter evigt nötande på cykelsadeln och med alldeles blöta kläder, tog jag min cykel med mig på tåget hem.
Det blev inte så många bilder att sortera o redigera efter denna tur. Jag får väl ge
Simrishamn o Österlen en ny chans lite längre fram och när solen behagar vara
närvarande under min vistelse.
Jag har idag tagit ut en semesterdag för att kunna ta mig ner till Österlen o fota.
Vädret är lite sisådär men man har ju lovat mestadels sol och uppehåll.
Mödosamt lyfter jag in cyklen i bussens bagageutrymme och tar plats i det nästan folktomma ekipaget. Tanken är att jag ska hoppa av i Tommarp för att
sedan cykla mot Glimmingehus, vidare mot Skillinge o Brantevik för att sedermera avsluta i Simrishamn o Simris.
Det ser inte så lysande ut, bildligt talat, ju närmare destinationen jag kommer.
Kan redan se små regndroppar dansa mot det stora panoramafönstret i bussen.
Tittar jag åt vänster så är det ganska mörkt på himlen och tittar jag mot höger så ser det betydligt bättre ut. Jag gör som jag brukar göra när det kommer till att följa väderprognosen i tv o tidningar, jag väljer den sida som gagnar mig bäst.
Otroligt egentligen hur mycket ett landskap kan förändras beroende på solljus o väderlek. I dag ser allting verkligen så trist o platt ut och jag undrar i mitt stilla sinne hur jag ska kunna skapa någonting vackert o kreativt under dessa rådande
omständigheter.
Glimmingehus verkar bara bli mindre o mindre för varje gång jag besöker det.
Förstår inte hur man som barn kunde tycka att detta var något stort o häftigt. Men å andra sidan så tyckte man väl då att S:t Hans backar i Lund var att jämföra med typ Kilimanjaro.
Nä, ni kanske förstår att jag tyckte detta var blähä blaha.
Inte ens cykelturen längs kustremsan kunde få mig på bättre humör o väcka kreativiteten inom mig.
Det var inget imponerande landskap jag möttes av idag och väl i Simrishamn började det att åska o regna. Jag skjulade under taket till seglarsällskapets utedass, men efter att ha stått här o väntat här i nästan en timme så gav jag upp.
Öm i rumpan efter evigt nötande på cykelsadeln och med alldeles blöta kläder, tog jag min cykel med mig på tåget hem.
Det blev inte så många bilder att sortera o redigera efter denna tur. Jag får väl ge
Simrishamn o Österlen en ny chans lite längre fram och när solen behagar vara
närvarande under min vistelse.
måndag 13 juli 2009
Dalby 13 juli 2009
Så var det måndag igen. En ny arbetsvecka och nya möjligheter. I dag har jag inga som helst planer på att ägna mig åt fotografering då gräset här hemma snart är så högt att det måste slås med lie.
Efter några svettiga runder fram o tillbaka med den sk. handtrallan ger jag mig på rosorna i rabatten och allt ogräs som slingrar sig runt desamma.
Plötsligt prasslar det till i bladverken och jag ryggar skrämt tillbaka och med hackan i högsta hugg gör jag mig beredd att drämma till vad jag tror skulle kunna vara en mus. Prasslet upphör för några sekunder och jag kopplar på min röntgenblick och scannar av området där ljudet kom ifrån.
Jag petar lite försiktigt med krattan i det område som verkar mest frekvent och då helt plötsligt hoppar denna fina lilla varelse fram.
Sen börjar jakten må ni tro. Inte nog med att grodan hoppar högt, den hoppar ganska långt också. Med hjälp av min dotter, en kruka och tidningspapper kryper vi runt på alla fyra i gräsmattan o försöker få en bra bild på denna varelse.
På min blogg har jag nu lagt upp 4 bilder på denna groda för det var inte så lätt att välja ut någon specifik bild då alla blev ganska bra.
Men med tiden så kanske jag ändå väljer ut en eller 2.
Så var det måndag igen. En ny arbetsvecka och nya möjligheter. I dag har jag inga som helst planer på att ägna mig åt fotografering då gräset här hemma snart är så högt att det måste slås med lie.
Efter några svettiga runder fram o tillbaka med den sk. handtrallan ger jag mig på rosorna i rabatten och allt ogräs som slingrar sig runt desamma.
Plötsligt prasslar det till i bladverken och jag ryggar skrämt tillbaka och med hackan i högsta hugg gör jag mig beredd att drämma till vad jag tror skulle kunna vara en mus. Prasslet upphör för några sekunder och jag kopplar på min röntgenblick och scannar av området där ljudet kom ifrån.
Jag petar lite försiktigt med krattan i det område som verkar mest frekvent och då helt plötsligt hoppar denna fina lilla varelse fram.
Sen börjar jakten må ni tro. Inte nog med att grodan hoppar högt, den hoppar ganska långt också. Med hjälp av min dotter, en kruka och tidningspapper kryper vi runt på alla fyra i gräsmattan o försöker få en bra bild på denna varelse.
På min blogg har jag nu lagt upp 4 bilder på denna groda för det var inte så lätt att välja ut någon specifik bild då alla blev ganska bra.
Men med tiden så kanske jag ändå väljer ut en eller 2.
söndag 12 juli 2009
Veberöd 12 juli 2009
Ännu en vacker dag. Med kameraväskan på ryggen och stativet fastspänt på pakethållaren, kastar jag mig upp på cyklen och ger mig iväg.
Tidsoptimist som jag är låter jag meddela att jag "nog" är tillbaka om en timme igen (det blev 4).
Mitt mål i dag är att fotografera höbalar. Himlen är så där mysigt dramatisk som jag vill ha den, men det är ändå tillräckligt glest mellan molnen för att solens strålar omsider ska kunna titta fram. Dessa gemensamma element skapar en atmosfär som jag trivs i.
Den skånska myllan med böljande åkrar, betande kor o hästar, höbalar och ljudet av en traktor som plöjer fram lite här o var får ens tankar o minnen att glida tillbaka till barndomstid och de underbara stunder man då fick uppleva. Nu är jag tillbaka i denna tid igen om än för ett kortare besök.
När traktorn kommer farande över stycket, dras min blick åt samma håll och jag får då se flera storkar som lite efterhängset följer efter fordonet i hopp om att finna lite mat. Jag ställer upp mitt stativ och gör de inställningar på kameran som jag tror ska passa situationen och inväntar "rätt" läge.
Som bilderna på bloggen visar, så lyckades jag väl få till det något så när.
På väg hem ifrån Veberöd stannar jag till vid den lilla dammen i Torna Hällestad. Jag har på håll sett att det finns näckrosor här och bestämmer mig för att titta lite närmare på desamma. Men blommorna ligger för långt ut för att jag ska kunna få till en bra komposition, så jag överger det uppdraget ganska snabbt.
Men vid dammen finns ju inte bara näckrosor utan det kväks lite både här o där. Jag sätter mig på sluttningen och med kameran i knäet och inväntar de
kväkande odjuren. Det krävs mycket tålamod, inte bara av väntan på grodorna utan även för de insekter som kryper innanför byxor o tröjor och som man inte kan vifta bort hur som helst av rädsla för att missa det magiska ögonblick, då min kameralins möter det gröna odjurets blick.
Men tålamodet gav resultat och var mödan väl värd. På min blogg kan ni se ett par exempel av vad jag åtminstone tror är grodor. Kan ju vara paddor också om det vill sig så.
Dagens fotorunda är således över och vi planerar för nästa omgång.
Ännu en vacker dag. Med kameraväskan på ryggen och stativet fastspänt på pakethållaren, kastar jag mig upp på cyklen och ger mig iväg.
Tidsoptimist som jag är låter jag meddela att jag "nog" är tillbaka om en timme igen (det blev 4).
Mitt mål i dag är att fotografera höbalar. Himlen är så där mysigt dramatisk som jag vill ha den, men det är ändå tillräckligt glest mellan molnen för att solens strålar omsider ska kunna titta fram. Dessa gemensamma element skapar en atmosfär som jag trivs i.
Den skånska myllan med böljande åkrar, betande kor o hästar, höbalar och ljudet av en traktor som plöjer fram lite här o var får ens tankar o minnen att glida tillbaka till barndomstid och de underbara stunder man då fick uppleva. Nu är jag tillbaka i denna tid igen om än för ett kortare besök.
När traktorn kommer farande över stycket, dras min blick åt samma håll och jag får då se flera storkar som lite efterhängset följer efter fordonet i hopp om att finna lite mat. Jag ställer upp mitt stativ och gör de inställningar på kameran som jag tror ska passa situationen och inväntar "rätt" läge.
Som bilderna på bloggen visar, så lyckades jag väl få till det något så när.
På väg hem ifrån Veberöd stannar jag till vid den lilla dammen i Torna Hällestad. Jag har på håll sett att det finns näckrosor här och bestämmer mig för att titta lite närmare på desamma. Men blommorna ligger för långt ut för att jag ska kunna få till en bra komposition, så jag överger det uppdraget ganska snabbt.
Men vid dammen finns ju inte bara näckrosor utan det kväks lite både här o där. Jag sätter mig på sluttningen och med kameran i knäet och inväntar de
kväkande odjuren. Det krävs mycket tålamod, inte bara av väntan på grodorna utan även för de insekter som kryper innanför byxor o tröjor och som man inte kan vifta bort hur som helst av rädsla för att missa det magiska ögonblick, då min kameralins möter det gröna odjurets blick.
Men tålamodet gav resultat och var mödan väl värd. På min blogg kan ni se ett par exempel av vad jag åtminstone tror är grodor. Kan ju vara paddor också om det vill sig så.
Dagens fotorunda är således över och vi planerar för nästa omgång.
Ystad 11 juli 2009
Det är lördagen den 11 juli 2009. I dag ska jag ge mig ut på ett nytt fotoäventyr. Solen skiner och vinden friskar på rätt bra. Det är inte en alldeles klarblå himmel och det gillar jag.
Jag är väl förberedd när jag sitter på bussen och denna dag på väg mot Ystad. Jag ser ut genom fönsterna med en "fotografs" ögon och ser möjligheter överallt. Dessa böljande åkrar, vindmöllerna, rådjuren som står o betar, sädesfälten som svajar för vinden. Jag ser på himlen och hur molnen rör sig snabbt över himlavalvet och där den ena formationen övergår till en annan. Jag ser de svarta molnen som rusar fram med ett nytt hot om regn.
Jag skulle kunna stiga av vid varje busstopp och fotografera. Men så intalar jag mig att det kanske inte är lika fint från markytan, som det är här uppifrån mitt fönster i bussen.
Jag intalar mig att jag inte kan gå i det höga gräset hur långt som helst och för att kunna ta den för mig, perfekta bilden. Så jag sitter kvar och bara njuter av allt det vackra som jag omges av.
Väl i Ystad strosar jag runt på de gamla gatorna och som kantas av många vackra gamla hus. Här verkar stockrosorna vara ett populärt inslag i gatubilden.
Uppe vid klostret prunkar grönskan på ett sätt jag aldrig skådat. Jag gör några tappra försök att fotografera en del av de fina blomster som stoltserar i rabatterna. Det är dock inte så lätt att få till den perfekta bilden då vinden lite lätt vaggar blommorna fram o tillbaka.
Det måste vara en rolig syn för andra där man står lutad in över rabatten med ena foten lite diskret uppsmugen i myllan och in emellan bladverken, medan det andra knäet lite dramatiskt balanserar på den kantsten som löper runt hela arrangemanget. Med kameraobjektivet inkörd i hela blommans mitt och med en ända som står rakt upp mot skyn. Inte undra på att min dotter höll sig lite på avstånd.
Väl hemma och efter att ha sett o redigerat mina bilder för dagen, så kunde jag känna mig ganska nöjd. GANSKA, därför att jag alltid strävar efter att göra en bra bild till en ändå bättre.
Det är lördagen den 11 juli 2009. I dag ska jag ge mig ut på ett nytt fotoäventyr. Solen skiner och vinden friskar på rätt bra. Det är inte en alldeles klarblå himmel och det gillar jag.
Jag är väl förberedd när jag sitter på bussen och denna dag på väg mot Ystad. Jag ser ut genom fönsterna med en "fotografs" ögon och ser möjligheter överallt. Dessa böljande åkrar, vindmöllerna, rådjuren som står o betar, sädesfälten som svajar för vinden. Jag ser på himlen och hur molnen rör sig snabbt över himlavalvet och där den ena formationen övergår till en annan. Jag ser de svarta molnen som rusar fram med ett nytt hot om regn.
Jag skulle kunna stiga av vid varje busstopp och fotografera. Men så intalar jag mig att det kanske inte är lika fint från markytan, som det är här uppifrån mitt fönster i bussen.
Jag intalar mig att jag inte kan gå i det höga gräset hur långt som helst och för att kunna ta den för mig, perfekta bilden. Så jag sitter kvar och bara njuter av allt det vackra som jag omges av.
Väl i Ystad strosar jag runt på de gamla gatorna och som kantas av många vackra gamla hus. Här verkar stockrosorna vara ett populärt inslag i gatubilden.
Uppe vid klostret prunkar grönskan på ett sätt jag aldrig skådat. Jag gör några tappra försök att fotografera en del av de fina blomster som stoltserar i rabatterna. Det är dock inte så lätt att få till den perfekta bilden då vinden lite lätt vaggar blommorna fram o tillbaka.
Det måste vara en rolig syn för andra där man står lutad in över rabatten med ena foten lite diskret uppsmugen i myllan och in emellan bladverken, medan det andra knäet lite dramatiskt balanserar på den kantsten som löper runt hela arrangemanget. Med kameraobjektivet inkörd i hela blommans mitt och med en ända som står rakt upp mot skyn. Inte undra på att min dotter höll sig lite på avstånd.
Väl hemma och efter att ha sett o redigerat mina bilder för dagen, så kunde jag känna mig ganska nöjd. GANSKA, därför att jag alltid strävar efter att göra en bra bild till en ändå bättre.
Nu laddas det för nya äventyr.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
