Måndagen den 21 december

I dag är det dagen efter igår. I går var en alldeles underbar dag. Med kameraväskan på ryggen lämnade jag hemmet med ett besked om att jag bara skulle vara ute en stund.
En stund blev till 4 timmar. Jag gick en lång, lång promenad mot Billebjer o tillbaka igen. I det första skedet när jag passerade förbi de öppna fälten, fascinerades jag av allt det vita omkring mig. Det gick inte att urskilja vad som var himmel och vad som var jord. Träd o hus blev liksom svävande på ett lustigt sätt.

Trots att termometern hemma visat på minus 2 grader så kändes det inte kallt.Tvärtom så tyckte jag att det var riktigt skönt. Gator och annat var inte plogade så man fick verkligen jobba sig fram igenom snön.

Väl i Billebjer började så snön att falla så sakteliga för att sedan bara vräka ner. Man kunde knappt se vägen framför sig men likväl tyckte jag att detta var häftigt. Eftersom man gått här på samma väg så många gånger förr, så är man ändå förundrad över hur ett landskap kan förändras från den ena årstiden till den andra.

Väl i Dalby igen så blev det uppehåll, och det klarnade betydligt. Fick då se solen när den var på väg ner och då himlens nyans växlade från tidigare nästintill vit, till en lila - rosa himmel.

När solens strålar träffar den kritvita och orörda snön, kan det stundom se ut som kristaller. Så oerhört vackert. Tänk vad man får se och uppleva mycket fint när man går iväg med sin kamera på magen till en planerad utflyktspunkt eller bara på måfå.

Att köpa mig en kamera var nog det bästa jag någonsin gjort. Jag bara älskar att få fotografera. Att sen få dela bilderna med de som vill se är också något som för mig känns riktigt bra.

Tjingeling för denna gång